Den svenska skolan får betyget F

Yvonne Andersson (KD) skriver på SvD brännpunkt att PISA-undersökningar inte ger en rättvis bild av vare sig skolan, lärarna eller eleverna. Hon menar att om svenska elever har färre matematiktimmar än exempelvis singaporianer är det inte så konstigt att svenskarna kan mindre. Istället ska vi tydligen förundras över att Sverige ligger så högt som vi gör med tanke på hur få undervisningstimmar vi har. Vi har världens dyraste skola, den längsta lärarutbildningen och många "riktigt ambitiösa och duktiga lärare". Så inga förhastade slutsatser får dras innan man ställt några "komplicerade frågor".

Allt detta för att Sveriges placering i PISA-undersökningarna blir sämre och sämre och sedan 2009 ligger under snittet jämfört med OECD-länderna. Varför ställer inte Yvonne Andersson, eller andra politikerna frågor som varför man i Sverige har så få matematiktimmar istället för att använda det som ursäkt för elevers bristande kunskaper? Eller vad det är som är man gör i skolan istället för att lära sig något? Eller hur det är möjligt att världens dyraste skola kan vara så dålig? Vad går pengarna till?

Sanningen är att den svenska skolan är en katastrof och inte värdig ett land som ska föreställa ett av världens rikaste. Låt mig ge en massa exempel på vad som är snett i dagens skola:

1. Lärarna har en alldeles för stor administrativ uppgift utanför den tid de ska ägna att lära ut. Förutom själva lektionerna ska lärare gå på diverse planeringsmöten, föräldramöten, ringa upp föräldrar till barn med problem, rätta prov och läxor, planera lektioner och aktiviteter, lösa problem som uppstår i korridorer och på raster, vara rastvakter, svara på frågor och följa upp elevers resultat och sätta deras betyg. Många lärare vittnar om att de sitter sent uppe på kvällarna med läxor, prov och uppsatser som ska rättas. Hur påverkar detta eleverna? Det är inte svårare än att en lärare som är utarbetad och stressad gör ett sämre jobb vilket påverkar elevernas inlärningsförmåga.

2. Lärarlönerna är för låga och utbildningen för lång i förhållande till det. För att bli ex fysik- och matematiklärare på gymnasiet läser man delvis samma eller likvärdiga kurser som man läser om man ska bli ingenjör, matematiker eller fysiker. Alltså; den som är lagd åt det naturvetenskapliga hållet kan välja mellan att plugga 5 år på teknisk högskola och sedan få en lön på 40000 eller läsa 5 år på lärarhögskola och få 25000 kronor. Naturvetaren som vill undervisa kan dessutom doktorera. De dåliga lönerna gör förstås att intagningspoängen till lärarhögskolorna sjunker, "vem som helst" kan komma in och de bäst lämpade för läraryrket inte ens funderar på att söka.

3. Ovanstående punkter, tillsammans med fler faktorer, gör att det ständigt saknas massa lärare och vikarier kallas in. Det finns säkerligen många bra vikarier, men det skapar en orolig situation i skolan om man ofta byter lärare. Många har heller ingen lärarutbildning alls.

4. Det finns en övertro till tekniken inom skolan. Det blir allt vanligare att skolor köper in ipads, laptops och dataskärmar till klassrummen (alltså istället för svarta eller vita tavlor). Detta måste inte nödvändigtvis förstöra skolan, men det skapar en felaktig bild av vad vad lärande egentligen är och en illusion av att en skola är bättre än vad den egentligen är - bara för att den är "modern". Dessutom tenderar lärarna att sätta elever framför datorer för att "bli av med dem" (framför datorn sitter de ju iallafall stilla) utan att ha koll på vad de verkligen gör vid datorn.

5. Alla elever ska gå i samma klass. Tanken är i grunden god; att alla elever är likvärdiga och i så stor utsträckning som möjligt ska gå tillsammans. Problem uppstår när endast en lärare ska ha en stor klass och alla har olika utmaningar och är på olika nivåer. Får den nyanlända eleven som inte kan svenska verkligen tillräckligt mycket hjälp med språk och integration? Blir eleven med bra betyg och akademikerföräldrar tillräckligt utmanad och får utvecklas till fullo? Hur löser man problemet när en elev redan är klar med en uppgift innan en annan ens har förstått den?

6. Den viktigaste punkten som verkligen förstör den svenska skolan är att det inte finns någon ordning. Självklart ser det inte lika illa ut överallt, men på många skolor råder en konstant katastrofsituation. Det finns skolor där eleverna bara skriker rakt ut, dricker på lektionerna, rusar runt i korridorerna och bankar på dörrar under lektionstid, slår varandra, bråkar. Lärarna har helt tappat greppet om dem. Men det är inte bara i de här "worst case scenario" som det är illa. Hela samhället har intaget en förslappad attityd där det inte får ställas hårda krav och alla problem ska ursäktas. I slutändan går det förstås
 ut över eleverna. Lärarna kan om de vill alltid sluta, men en högstadieelev med skolplikt måste gå till skolan hur skrikigt det än är och hur lite det än lär sig på lektionerna.

När jag läser vad jag skrivit (vilket förstås bara är min bild av sanningen) blir jag inte förvånad över att svenska elever presterar dåligt kunskapsmässigt. Men istället för att förklara bort det borde man göra något. Ge eleverna förutsättningar att bli bäst i världen!