Det borde inte ha gått någon förbi att Sverige är i gungning och att vi går mot ett allt mer splittrat klassamhälle. Den öppna arbetslösheten ökar. Landsting efter landsting måste göra nedskärningar inom sjukvården. Polisen klarar inte av att utreda brott. Skolelever presterar sämre än genomsnittlig OECD-elev. Svenska företag säljs ut på löpande band. Människors privata skulder ökar. Utanförskapsområden ploppar upp ett efter ett som svampar ur jorden. Tecknena på att det går dåligt för Sverige är många.
Att alla dessa saker händer är förstås ingen slump. Enligt de styrande ska det vara så här. Moderaterna, som ju varit regerande parti sedan 2006, vill att klassamhället ska återinföras. Bakom de står förstås internationella krafter som har exakt samma agenda, men för hela världen.
Med detta i tankarna läser jag ett debattinlägg av Gunilla Carlsson, biståndsminister, och Tobias Billström, migrationsminister. Där omskrivs den imhemska arbetslösheten och det faktum att miljontals människor utan jobb och pengar knackar på västvärldens dörr, och kallas "sund konkurrens" och framhävs i postiva ordalag som en tävling.
Ingenting handlar om att människor ska få bättre liv, hjälpa fattiga eller att entreprenörer från hela världen ska mötas (herregud!), utan om att skapa ett samhälle där underklassen slåss mot varandra för överlevnad. Ett samhälle där inte ens en universitetsexamen garanterar jobb och där det går hundratals outbildade per varje ledig McDonald's-tjänst.
De som vill ha det så här är de som redan har makt i samhället; bankirerna, politiker, kungahuset, ägarna av storföretagen, familjer som sitter på gamla pengar... Alla de som inte behöver infinna sig på Arbetsförmedlingen första arbetslösa dagen. Kanske loppet redan är slut och vinnarna utsedda?
Det är skrämmande att det finns politiker på 2000-talet som uppmuntrar klassamhällen. Det borde ligga i varje lands intresse att ta hand om de sina, ALLA de sina samt efter bästa förmåga sörja för resten av medmänniskorna på jorden. Vart hamnar vi annars? Folk som fryser ihjäl ute på gatorna och som vi bara klampar över, iförda våra italienska märkesskor?
SvaraRaderaJag kan förstå resonemanget kring öppna gränser och remitteringen som följer med den, eftersom det bidrar till att omfördela världens resurser. Samtidigt håller jag med dig om att det finns risk för att människor blir behandlade som en hop trälar som tvingas slåss med varandra för varje brödsmula. Svår fråga.
Jordens tillgångar, dvs makten, är snedfördelad pga att en klick maktmän har skott sig på de fattigare länderna och deras resurser. Har vi inte lärt av misstaget nu? Är det att sträva efter, att upprätthålla denna egoism, till och med öka på den och vart för det oss?
Samtidigt förvånar det att nationalism och högerextremism har fått ett sådant fäste nu, inte minst i Europa? Hur kommer det sig? Bedrivs det en värdslig agenda bakom kulisserna och hur har de i så fall lyckats nå fram med sitt budskap? Massiv propaganda mot folket, censur, odemokratiska val..?
Tyvärr tror att du har rätt, AG. Vinnarna är redan utsedda och det återstår att se vad de är beredda att göra för att uppnå sina mål.
Lite sent svar nu, men i alla fall...
RaderaJa, det är en svår fråga och inte lätt att se alla delarna. Jag är dock övertygad om att det händer mycket bakom kulisserna som vi aldrig ser. En konspiration, kanske man kan kalla det?